En vecka på Mallorca!!! 1-8 Mars 2007
Första veckan i Mars åkte jag till Mallorca för att hälsa på min syster Lisa som bor i Palma.
Svonko fick följa med! Han fixade resan hur bra som helst, han satt lugn och stolt(!) i sin flygbur
då han kom utrullandes på bagagebandet tillsammans med alla resväskor!
Vi bodde en bit utanför Palma City, det var en ny värld för Svonko att bli stadshund, rastas på trottoaren, akta sig för andra lösa hundar...
Veckan gick alltför fort, vi hann med en mindre ö-tur, lunch i Deia´, slottsskogen vid Velver, kollade turistfällorna Magaluf och Palma Nova,
lunch i Port d´Andratx, strandpromenader och lite lite träning i form av platsliggningar och fjärrdirigering...
Jag var lite orolig för de beryktade pinjelarverna som tydligen ska finnas i Medelhavsländerna på våren.
Jag såg EN, och vågade inte ha Svonko lös i skogen, bara gå på de anlagda promenadvägarna.
Om man läser all information från jordbruksverket om sjukdomar som kan drabba hund vid resa kan man bli så rädd att man inte törs åka alls...
Men dessa larver är tydligen väldigt obehagliga för hundar och katter att komma i kontakt med.
Jag passade på att trimma honom då jag ändå var ledig, därav de olika bilderna med och utan päls!
Det var en rolig och annorlunda resa, mycket enklare än jag hade trott att ta hunden med!
Monica
Bilder hittar du här!
FJÄLLVANDRINGEN 2006
Årets fjällvandring; samma plats, nästan samma tid, men dubbelt så länge!!!
Denna gång var Monika med Allvis (min guide) redan på plats, vilket innebar att jag fick ta tåget till fjällvärlden.
En upplevelse i sig. Nattåget, start hemifrån klockan 21.30, buss, Roslagsbana och tunnelbana till centralstationen.
Svonko skötte sig exemplariskt, tåget till Undersåker på drygt 9 timmar var inga problem, och den avslutande
taxiresan gick snabbt, så var vi äntligen framme!!! Vålådalens fjällstation.
Efter en natt på vandrarhemmet bar det av. Denna gång stannade vi 2 nätter vid Lunndörrstugan,
vi gjorde en liten trip upp på fjället Saanta, 1150 möh. Den dagen blev det dimmigt och regn, men vi kom upp!
Inga bilder i världen kan ge rättvisa åt fjällvärldens känsla, dofterna, att vara där!!!
Vandringen gick vidare till Vålåstugan, och sedan till Stensdalen vilket var nytt för i år.
Den vägen innebar 2 st vad, dvs ingen bro, gå i vattnet... Det gick bra det också, vädret var med oss
alla dagar utom en, och då regnade det vill jag lova...
Det var rätt tufft att sätta upp tältet i hällregn, försöka torka en dyngsur hund med en redan
blöt handduk, sedan bevittna hur den (torra?) hunden skakar sig i tältet...
Att själv byta till torra kläder i ett enmanstält med knappt sitthöjd är också en utmaning, detta kallas friluftsliv!
Jag älskar det!
Men när solen kommer åter glömmer man lätt hur jobbigt det var.
Hundarna var jätteduktiga hela tiden, inga skador, alla tassar helfräscha och humöret på topp.
Men visst var de trötta med all rätt då vi checkade in för en avslutande natt på vandrarhemmet innan hemresan.
En sak är säker: vi kommer att återvända, igen och igen och igen...
Bilder hittar du här!
ROSLAGSMARSCHEN 2006, 26 - 28 maj
Äntligen blev det sista helgen i maj och dags för Roslagsmarschen igen, denna underbara långa hundpromenad på 9 mil!!!
Som vi längtat! Packade redan på onsdagen, åkte till Domarudden och satte upp tält och
ordnade bas på torsdagen, för att kunna ha en extra natt i skogen, innan allt började...
Som tur är har jag en lika galen vän, Monika med schäfern Allvis, som visade mig fjällvandringens tjusning i somras.
Vi var glada att ingen såg oss då vi bar upp allt till lägret, för mycket packning det hade vi!
Hundkojor, presenningar, kök och grill, samt massor av lyx iform av kuddar och dunjackor...
Men så blev lägret bra och funktionellt också, det fick vi bevis för redan första natten
då regnet öste ner och vägrade sluta. Det regnade inte in i tälten, vi hade det hur bekvämt som helst.
(Att allt var en smula fuktigt natt nummer två är en annan historia...)
Vi hade en fin kväll, grillade och planerade för framtiden...
Hundarna trivdes från första stund vid sina kojor, tysta och lugna men vaksamma,
precis som försvarsmaktshundar ska vara. Allvis är också tjänstehund, certades samtidigt som Svonko.
Så kom starten! Roslagsledens start i Danderyd.
Det regnade och var kallt, lerigt och blött skulle det bli.. Vi hade bestämt oss för att ta det lugnt
på fredagens etapp, det gäller att ha krafter kvar till lördagens långa 4-mil.
Allt gick bra och vi var i "mål" ca 22.00. Nu var det kyligt i tältet...
Jag hade köpt en ny jacka att ha i fjällen bl.a. En skaljacka med låg vikt och ventilation
under armarna, jättebra och skön! Använde den för första gången denna vandring.
Gissa vad som hände!
På lördagen vid en vätskekontroll slarvade jag med stängningen av ryggsäcken (KLUMPIGT VÄRRE, FÅR INTE HÄNDA)
och jackan ramlade ur någonstans på vägen!! Jag blev så ledsen och arg på mig själv.
Bara att hoppas att någon efter mig skulle hitta den och ta den till nästa kontroll,
att vända om var inte att tänka på. 4 mil räcker... Det blev en nervös fortsatt vandring,
men 30 minuter senare fick jag besked att några kustjägare hittat jackan! LYCKA!!!
Hundarna var rätt trötta efter lördagens etapp. Men efter några timmars vila var de redo att jobba igen,
vi lät dem spåra upp sin middag. Somliga skakade på huvudet, men har man tjänstehund så har man.
Ett spår mer eller mindre kan aldrig skada...
Själva fick vi pyttipanna med ägg, gissa om det smakade bra! Vi åt mycket och laddade inför söndagens slutetapp,
den kortaste, drygt två mil. Jag hade en plan, Svonken och jag skulle hänga på täten,
se hur länge vi kunde hålla jämna steg med dem... Sagt och gjort, vi drog iväg och hakade på de främsta.
( Detta är ingen tävling, den enda man tävlar emot är sig själv, det finns ingen resultatlista,
man vinner inget pris för att man går först i mål.) Det var lättare än väntat att klara deras tempo!
Vi låg med i täten hela tiden, och gissa vem som fick trava först i mål! SVONKO!
Det var en härlig känsla! Skönt att fötter och tassar klarat denna påfrestning
som det faktiskt är att vandra så långt!
De två tjusiga FM-hundarna tillsammans efter målgång
Trötta och glada efter 9 mil!
Stolt herdehund först i mål!
Utslagen hjälte
Nu är vandringen slut för denna gång, men jag längtar redan till nästa år! Då blir det min 10:e Roslagsmarsch!!!
Om ni vill veta mer om Roslagsmarschen: kurt.rosenblad@telia.com
2:a April 2006
Äntligen! Bruksmeriterna på plats, och så sista certet! Svonko blev SVENSK UTSTÄLLNINGSCHAMPION, den 13 maj 2006!
 |
Lördagen den 2 april var vi några glada holländarägare som sammanstrålade på Knivsta Brukshundklubb
för att träna, umgås och lära av varandra. Förena nytta med nöje alltså.
Vi som träffades var; Susy med Nero, (kh) Towa med Quaala, (kh) Lena med Isko, (kh) Mary med Filippa, (sh)
och jag med Svonko. Carina med Quai (lh) skulle kommit med, men fick förhinder denna gång.
Initiativet till denna träff var det Susy som stod för! Jättekul!
Vi kommer att kalla oss RANDIGA ARMÉN, med bruks och lydnad som specialité.
 |
 |
 |
 |
:: Tidigare nyheter ::
:: Tillbaka ::