 |
Fjällvandring i Vålådalen, september 2005
Onsdagen den 7 september bar det av norrut, vi skulle få uppleva svenska fjällvärlden för första gången!
Reseledare och guide var Monika Granström med sin schäfer Allvis, maffig väktarhund.
 |
 |
Det var ett äventyr, vi fick både regn och lite snö, men mest sol och vackra vyer!
Svonko skötte sig bra, klarade av hängbroarna utan problem.
 |
Vi utgick från Vålådalens fjällstation där vi bodde första natten.
På torsdagen gick vi till Lunndörren, tältade i anslutning till stugan, vandrade på fredagen till Vålåstugorna.
 |
 |
Där hade de sett björn utanför stugan två dagar innan... Vi fick nöja oss med ruskväder.
Lite kallt i tältet om natten, men med dubbelt täcke fixade han det också.
 |
Sista dagens etapp var 20 km, solen sken och det var underbart vackert!
Så var vi tillbaka vid fjällstationen där dusch och middag väntade.
 |
Det blir garanterat fler fjällvandringar för oss!!!
Tack Monica för denna helg!
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Den 27 maj kl. 17.00 startade ROSLAGSMARSCHEN, en vandring på drygt 9 mil. Start i Danderyd och mål i Skavlöten.
En mycket välarrangerad marsch, där alla deltagare tas om hand på bästa sätt.
Vätska och sjukvård, mat samt övernattning i militärtält på Domaruddens friluftsgård.
Det var Svonkos första marsch, jag var lite nervös, skulle han orka, skulle han dricka ordentligt?
 |
Fredagens etapp på 2,5 mil gick utan problem. Vi kom fram till Lövsättra där bussen väntade som skulle ta oss till Domarudden
utan vare sig skavsår eller andra krämpor. Svonken accepterade att bli inklämd mellan sätena i bussen, han hade aldrig åkt buss förut...
Efter en lätt kylig natt i tältet var det dags för den värsta dagen, 4,5 mil!
Vädret var bra, lagom temperatur och inte alltför soligt. Jag lurade Svonko att dricka genom att smula sönder korv i vattnet...
 |
Det är lika viktigt för hundar som för oss människor att dricka regelbundet under en sådan här ansträngning.
Han visade inga tecken på trötthet, tvärtom! Vi kom till Domarudden vid tretiden, pigga och glada!
Efter dusch och underbar pyttipanna startade REGNET!!! Det var ihållande, vi kröp in i tältet och hoppades på solig söndag.
Mitt i natten kom ett åskväder, det lade sig alldeles ovanför oss, det blixtrade och dundrade, regnet fullkomligt vräkte ner.
Gissa vem som låg och sov utan att röra sig? Just det, Svonko! Inte åskrädd med andra ord. Skönt!
Söndag morgon hade regnet dragit förbi. Vi startade nu sista etappen, "bara" ca 2.5 mil.
Inga skavsår, inga ömmande tassar. Vi kom i mål lika pigga som vi startat! Längtar redan till nästa års marsch!
Tack till alla Er som arrangerar, ni är fantastiska! Svonko har fått blodad tand, han kommer tillbaka 2006, var så säker!
 |
 |
 |
:: Tillbaka ::